Minska riskerna med chemsex
På Sexperterna arbetar vi utifrån harm reduction, alltså skadereduktion. Det innebär att alla har rätt till så god hälsa som möjligt, oavsett om man använder droger eller inte. Droganvändning och chemsex kan innebära olika risker, både fysiska, psykiska och sociala, men genom att känna till riskerna och vad du kan göra för att minska dem ökar du förutsättningarna för att må bra.
Här är några tips för dig som vill ta hand om dig själv, och andra, oavsett om du använder droger ofta, ibland eller bara är nyfiken.
Känn in dagsformen
Hur mår du just nu – fysiskt, psykiskt, känslomässigt? Om du är ledsen, utmattad, om du har sovit dåligt eller bara känner dig ut balans kan ruset slå hårdare än vanligt. Använder du för att förstärka en positiv känsla eller för att fly ifrån negativa känslor? Fundera på om det är rätt tillfälle att använda eller om det är något annat du behöver just nu.
Nytt sällskap? Ny drog? Ta det lugnt.
Blir du bjuden på något nytt – eller testar du med nya personer? Var extra försiktig, känn efter och börja alltid med en mindre dos än vad du brukar. Det är svårare att backa än att fylla på.
Styrkan kan variera
Styrkan mellan olika batches kan variera, även om du fått dem från samma person som sist. Framförallt när det kommer till GHB kan skillnaden i styrkan vara avgörande mellan önskat rus och en överdos. Du kan inte se styrkan med ögat, så var noga med doseringen. Börja alltid med en mindre dos för att känna efter innan du eventuellt tar mer.
Mät upp G – shotta aldrig direkt
För GHB och GBL kan det vara en liten skillnad mellan önskad dos och överdos. För att minska risken för överdos är det bäst att mäta vätskan med en pipett eller doseringslock för att inte råka ta för mycket. Shotta aldrig direkt ur flaskan.
Dela inte verktyg
Slammar du? Använd alltid rena nålar och verktyg som koppar och filter. Risken för att överföra hiv och hepatit C är annars stor. Om snortar bör du använda egna sugrör – att dela kan sprida hepatit. Rena nålar kan köpas online eller hämtas gratis via sprutbyten, som i dag finns i nästan alla regioner. Karolinska Universitetssjukhuset och Beroendecentrum Stockholm har tagit fram särskilda broschyrer för personer som injicerar, som du kan läsa nedan.
Broschyr om säkrare injicering.
Broschyr om hur du hanterar injektionsskador och infektioner.
Glidmedel, PrEP och kondom.
Se till att du skyddar dig på bästa sätt, kondom och PrEP är alla bra sätt att skydda sig mot hiv. Kondom skyddar dessutom mot andra könssjukdomar som klamydia, gonorre och syfilis. Glidmedel gör både sexet skönare och minskar risken för skador eller sprickor. Sysslar du med fisting är det bra att ta med handskar som du kan byta mellan partners.
Läs på om olika rusmedel och effekter
Olika rusmedel har olika effekter. Lär dig om ruset, biverkningarna och vad som inte bör blandas. Ju mer du vet, desto bättre val kan du göra. Här kan du läsa mer om rusmedel och effekter.
Håll dig uppdaterad
Det är omöjligt att vara helt säker på vad en drog faktiskt innehåller. Även om du tror att du vet vad du tar kan blandningen vara något helt annat – eller starkare än du förväntat dig. För att minska risken kan det vara bra att hålla koll på drogvarningar, till exempel via brukarföreningar eller sociala medier där varningar delas när fentanyl eller andra farliga substanser är i omlopp.
Har du tillgång till fentanyltester – använd dem. Vissa brukarföreningar i Sverige erbjuder gratis testkit så att du kan kontrollera dina droger och undvika att få i dig något du inte planerat. Men kom ihåg att inga tester är 100 % tillförlitliga.
Testa dig regelbundet
Om du har chemsex är det extra viktigt att testa dig regelbundet för hiv, andra sexuellt överförbara infektioner (STI) och hepatit C. Risken ökar särskilt om du haft oskyddat sex, delat verktyg eller slammat. Hur ofta du bör testa dig beror på hur du har sex och hur många partners du har. En bra tumregel är ungefär var 3:e, 6:e eller 12:e månad.
PEP vid risk för hivöverföring.
Om du har varit med om en situation där det funnits hög risk för att hiv kan ha överförts, till exempel efter oskyddat analsex, finns det ett skydd i efterhand. PEP (Post Exposure Prophylaxis) kan fungera som en ”räddare i nöden” när något inte riktigt gått som planerat. Behandlingen kan minska risken för att hiv etableras i kroppen. Den är relativt effektiv, men inte ett hundraprocentigt skydd. För att fungera behöver PEP påbörjas så snabbt som möjligt, helst inom några timmar och senast inom 36 timmar efter en risksituation. Ju snabbare du får behandlingen, desto bättre effekt. Om du tror att PEP kan vara aktuellt bör du kontakta din närmaste testningsmottagning eller akutmottagning så snart som möjligt. Där görs en bedömning av situationen och om PEP är aktuellt för dig.
Prata om det
Känner du oro för dig själv eller någon annan? Då kan det vara bra att prata med någon, en vän som förstår eller någon inom communityt. Du kan även vända dig till din närmaste testningsmottagning eller mottagning för sexuell hälsa och be om att få prata med en kurator. På Sexperternas samtalsmottagning kan du få stöd och vägledning om du har frågor eller funderingar kring chemsex. Alla samtal på chemsexmottagningen är gratis och du kan alltid vara anonym.
